saknad.

"Att känna saknad gör ont. Och saknad är när hjärtat slår saktare och hårdare. Och saknad är när man alltid är en millisekund ifrån gråten. Och saknad är när man vill hoppa från en bro för att slippa smärtan man har överallt. Och saknad är ständig huvudvärk och svält. Saknad är att sakta dö utan någons närhet! Och det är när jag får svårt att andas och bröstkorgen trycks ihop, det är när det gör ont när hjärtat slår, det är då jag inser hur saknaden kan döda en på det värsta möjliga sättet." - sandra hemberg


det är precis så jag känner nu. jag saknar så enormt och den saknaden kväver mig. önskar att jag kunde skriva. få ut allt med ord. men jag hittar inga ord som passar. inte helt. hörde J's pojkvän i telefonen idag när han, som är på kurs i sthlm, sa hur mycket han saknade henne, hur mycket verkligen ville ha henne hos sig. han lät verkligen plågad och de avslutade hela samtalet med de tre små orden. jag föll. med hjärtat före. saknade samtalen, orden som fick en att smälta. saknade att få känna sig saknad av någon. kände hur tårarna brände under ögonlocken men var tvungen att räkna till tio och svälja det. istället dök det upp när jag kom hem. och det fortsätter att förfölja mig. den här obekväma känslan. måste verkligen sova nu så jag lämnar tankarna för en stund. godnatt.