tisdag 24 februari 2009

-

vi gör allt på dina villkor.
du ska få sakna mig nu.

stupid girl.

åh, jag är så dum. dum dum dum!
från och med nu ska tänka innan jag gör.

the award for the best liar goes to you.

det känns fortfarande förjävligt.
det är det enda jag kan skriva just nu.

förlåt för allt.

-

just nu, såhär vid 03.38 så är allt rent ut sagt förjävligt.

måndag 23 februari 2009

-

det är stunder som iförrgårkväll som man vill
stoppa ner i en liten låda och spara föralltid.

idag känner jag mig halv, hela min kropp saknar.
det gör ont. i magen. i hjärtat.

onsdag 18 februari 2009

what if you spoke those words today.

idag dog jag och inte bara en gång. kändes som om hela jag bara sjönk ihop.
jag klarar inte av att känna och tänka. det borde vara förbjudet. iallafall när det
man tänker och känner är dåligt och trycker ner en. kan du inte bara förstå att jag
behöver dig. har inte så mycket att skriva om vad som hänt idag. har verkligen inte
ork till det. kan ju säga såhär att jag har spenderat min dag i mitt såkallade rum
jag önskar att vi hade gjort det här tillsammans och det börjar ta sig nu. så jag hoppas att det inte
tar lång tid innan jag får flytta in mig där igen. tråkigt att bo halvt i vardagsrummet
och halvt i mammas rum. måste bara säga tack till min söta mamma som hjälper mig
tills hon stupar - tack. jossan kom och checkade mitt rum idag och bedömde hur det såg ut. och enligt byggaren själv så hade vi gjort ett bra jobb. skönt och jag är lättad för att det betyder alltså att det bara är att köra på exakt som vi har gjort. för drygt två timmar sen kom jessica hit också och hon kom på världens idé. nu måste vi bara genomföra den också, eller hur tjejer? nej nu ska jag inte sitta här. ska ta en dusch sen göra mig en kopp te. får se om jag orkar öppna spanska böckerna eller om det får vara. puss!

tisdag 17 februari 2009

...

JAG SAKNAR DIG!!!!!
FAAAAN!

godnatt världen. kom och spendera din natt med mig.
nu ska jag dra täcket över huvudet ihopp
om att det känns lite bättre imorgon.

idag andas vi i takt.

idag dör jag litegrann. snön ligger kvar och jag hade gärna spenderat den
här dagen med dig. i din närhet. men det kommer aldrig att hända. kommer
aldrig att få känna det jag engång känt igen. istället har jag spenderat den här dagen
så långt bort ifrån din närhet som det bara går. i mitt rum som man inte
ens kan kalla rum längre. det fullkomligt andas tomhet. så idag andas vi i takt.
har klättrat upp och ner på en stege hela dagen och svurit åt allt jobbigt.
har dragit bort tapet, slipat, dammat och maskerat lister. så nu är det
bara spackel, lite mer slipning och målning kvar sen kan jag börja inreda
mitt till bara mitt. måste bara erkänna att det faktiskt högg till lite i hjärtat
när jag rev bort dig från väggen. för er som inte förstår så hade jag ristat in
kim. nu har jag ont i fingret och längtar efter mat. ikväll kommer jag att bli galen.
har inget kryp in längre. hoppas på god sömn inatt men vet redan hur det kommer
att bli.

måndag 16 februari 2009

when i'm lost, i think of you.

ganska nyss hemkommen från the stengårds. eller ja, nyss & nyss.
jag älskar verkligen att vara där. det finns ingen familj som är bättre
att få en på bra humör än den här. där kan jag få en chans att andas.
amy åkte iväg & tränade så jag blev själv med bäbis, barn, lydia & ruthan.
gjorde mig absolut ingenting. blev mycket prat & skratt. inget tjat om hur
det är, vad som hänt. utan bara en förstående närhet. jag älskar dig änglasis, forever.
längtar redan till nästa gång & jag hoppas att den kommer snart.
har ägnat snart två timmar till att riva bort tapeter. det finns inget slut!?
så nu är jag lat & sitter här. ganska ovärt. imorgon börjar jag & min söta
mumsmamma spackla. hoppas att det blir fint när allt är klart.

är det såhär saknad känns?

don't blame me for trying.

fick verkligen ingen sömn inatt. vaknade flera gånger. kallsvettig och undrandes om allt bara var en dröm. jag klarar inte av det här. det är ganska uppenbart. kan inte ens sluta tänka och oroa mig över det här även om jag sover. du finns överallt. i allt jag gör. kan du inte bara packa ihop allting. alla minnen jag vill inte! och bara försvinna? vaknade iallafall. trött och längtandes efter den närhet jag engång känt. har fortfarande inte hört något från dig. kanske är bäst att låta dig vara. men jag kan inte, det kliar i fingrarna. kan inte bara stänga av sådär, även om jag önskar att jag kunde. fick något ryck så nu är alla möbler som stått i mitt rum på tippen. det enda som blev kvar är två ynka små lådor med minnen. det kommer göra så ont när jag öppnar dem när jag väl öppnar dem. skulle kanske ha slängt det också. men jag kunde inte. inom kort tid är mina väggar ommålade och nya möbler har införskaffats. måste börja om på nytt på något sätt. då är det bästa att få bort allt som skriker dig även fast jag helst skulle vilja krypa ihop och bosätta mig i allt som har med dig att göra. jag vill inte släppa taget. man kan om man vill men jag kan inte för att jag vill inte.

nu ska jag äta något eftersom att jag inte har hunnit det än och lyssna på Joshua Radin.
sen ska jag bege mig hem till familjen Stengården och bara andas.

remember the face of the girl who had made you her own
and how you left her alone.

måste sova

sömnlös på storgatan 33.
vill sova. bara dra täcket över huvudet, blunda & sluta känna.
men jag vet att jag inte kan sova. eller jag kanske inte vill eller vågar?
jag kan inte. vill inte. vågar inte. just därför att jag vill inte tänka mer idag.
men kan inte undvika det för känslorna smyger sig tätt inpå när man inte alls vill.
min otroligt lilla säng känns så tom. trots att det bara är jag som får plats.
ensamheten river i mig. jag önskar att jag vore stark.

vill inte vara ensam, vill inte vill inte.

söndag 15 februari 2009

varför?

varför vill jag ha någon så himla mycket som inte ens vill ha mig tillbaka?
jag förstår inte, huvudet säger något helt annat än hjärtat. det gör bara ont.
vill inte göra några felsteg, men det känns som att jag redan har gjort tusen.
det sjönk inte riktigt in först och det har nog inte gjort det än. inte helt.
du är så bestämd. så kall och obrydd. det känns som om det här var lätt för dig.
som att det tog några timmar
att bara glömma snart två år. önskar att det vore lika
enkelt för mig.
jag kan inte för att jag vill inte! just nu känner jag ångest och saknad.
som att hela jag är ett enda stort
svart hål. det är så mycket jag vill ha sagt och att du ska förstå.

det tar kål på mig.

det är i såna här stunder som jag vill skriva. få ut allt.
men jag kan inte längre. jag vet inte hur man gör.
det känns som om jag har tappat allt. istället ligger
det som vill ut och gnager och skaver inuti mig.
jag blir galen snart. vet inte längre hur jag ska hantera
allt det jobbiga kaoset. eller det har jag aldrig vetat.
kom och rädda mig ikväll.


jag gör allt för dig, det kommer aldrig att förändras.