fick verkligen ingen sömn inatt. vaknade flera gånger. kallsvettig och undrandes om allt bara var en dröm. jag klarar inte av det här. det är ganska uppenbart. kan inte ens sluta tänka och oroa mig över det här även om jag sover. du finns överallt. i allt jag gör. kan du inte bara packa ihop allting. alla minnen jag vill inte! och bara försvinna? vaknade iallafall. trött och längtandes efter den närhet jag engång känt. har fortfarande inte hört något från dig. kanske är bäst att låta dig vara. men jag kan inte, det kliar i fingrarna. kan inte bara stänga av sådär, även om jag önskar att jag kunde. fick något ryck så nu är alla möbler som stått i mitt rum på tippen. det enda som blev kvar är två ynka små lådor med minnen. det kommer göra så ont när jag öppnar dem när jag väl öppnar dem. skulle kanske ha slängt det också. men jag kunde inte. inom kort tid är mina väggar ommålade och nya möbler har införskaffats. måste börja om på nytt på något sätt. då är det bästa att få bort allt som skriker dig även fast jag helst skulle vilja krypa ihop och bosätta mig i allt som har med dig att göra. jag vill inte släppa taget. man kan om man vill men jag kan inte för att jag vill inte.
nu ska jag äta något eftersom att jag inte har hunnit det än och lyssna på Joshua Radin.
sen ska jag bege mig hem till familjen Stengården och bara andas.
remember the face of the girl who had made you her own
and how you left her alone.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar