"här slogs en dörr en gång igen
för sista gången mellan två,
som borde varit vänner än."

-

remind me why we dedided this was for the best.

undrar.

undrar hur så mycket kan få plats i en sån liten kropp.
i ett sånt litet huvud. i ett sånt litet hjärta.

för det verkar inte finnas något stopp.

-

du ska veta att det gör ont i mitt hjärta

när jag inser
att jag aldrig mer ska få bli
kysst av dig

aldrig mer
få känna din starka armar
omsluta mig

Och aldrig mer
få höra din underbara röst viska
"jag älskar dig"

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

grattis den bästa av oss , jossan 18 år ♥

ge mig minnesluckor och skratt i natten,
för ikväll ska det förnekas saknad och förträngas tårar!

00.11

jag föll dit .. igen (för ungefär 48652:a gången idag).
godnatt.

saknad.

"Att känna saknad gör ont. Och saknad är när hjärtat slår saktare och hårdare. Och saknad är när man alltid är en millisekund ifrån gråten. Och saknad är när man vill hoppa från en bro för att slippa smärtan man har överallt. Och saknad är ständig huvudvärk och svält. Saknad är att sakta dö utan någons närhet! Och det är när jag får svårt att andas och bröstkorgen trycks ihop, det är när det gör ont när hjärtat slår, det är då jag inser hur saknaden kan döda en på det värsta möjliga sättet." - sandra hemberg


det är precis så jag känner nu. jag saknar så enormt och den saknaden kväver mig. önskar att jag kunde skriva. få ut allt med ord. men jag hittar inga ord som passar. inte helt. hörde J's pojkvän i telefonen idag när han, som är på kurs i sthlm, sa hur mycket han saknade henne, hur mycket verkligen ville ha henne hos sig. han lät verkligen plågad och de avslutade hela samtalet med de tre små orden. jag föll. med hjärtat före. saknade samtalen, orden som fick en att smälta. saknade att få känna sig saknad av någon. kände hur tårarna brände under ögonlocken men var tvungen att räkna till tio och svälja det. istället dök det upp när jag kom hem. och det fortsätter att förfölja mig. den här obekväma känslan. måste verkligen sova nu så jag lämnar tankarna för en stund. godnatt.

ganska skön dag om man bortser ifrån allt annat. slutade halv tolv istället för fem i fyra pga inställda lektioner. gick hem till grannen och pratade av mig lite och nu sitter jag här och försöker få in något av samhällskunskapen i huvudet. det är nämnligen en hel del andra saker som tar stor plats där inne. orkar inte skriva mer nu, måste nog göra något vettigt innan jag blir tröttare än tröttast. later

godjävlamorgon

döda mig.

00.55

många tankar och dom förklarar krig mot mig inatt.
vad var det som hände? vart tog allt vägen?

ensam.

mr blund.

16 mars och allt är kaos.
gårdagskvällen och natten har inte vart de bästa precis
& på allt det så har jag och mr blund vart väldigt osams
inatt. nu sitter jag här, har försovit mig till form och färg
den här gången också. tack så jävla mycket mr blund!
borde egentligen gå och klä på mig och piffa till mitt hår
lite grann men jag orkar inte, inte just nu såhär på minuten.
idag väntar ingenting förutom lite samhällsplugg och ångest.
så min dag spenderas nog precis just här där jag sitter nu, de ni.
& bara för att så tycker jag att amys lillebror kan bli frisk snart
så att jag kan komma & hälsa på. nej, nu har jag ingenting mer
att skriva, eller egentligen massor men inget som jag vill yttra
mig om just nu. så ha en bra dag allihopa. later

vår sista dans.

jag vet vad som måste göras
ändå sitter jag kvar här
och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är

och om jag behöver förklara
den skugga som vilar i tiden
förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär

men jag vet att jag döljer en sanning
att väntan inte leder någonstans
jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans

jag vet vad som måste göras
ända sitter jag kvar här
i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i

jag försöker att strida mot känslan
men den är rädd och den spelar ett spel nu
jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur

men jag vet att jag döljer en sanning
att väntan inte leder nånstans
jag vet att måste ta steget ur vår sista dans


- melissan horn

döda mig.
jag orkar inte det här längre!

19.57

jag hittade inget i köping så det jag ville ha får vänta. istället blev det att åka hem till sara och hälsa på. det var enormt längesen. blev lite prat sen var jag snäll och fixade hennes hår inför kvällen också. både hon och jag blev supernöjda med resultatet. just nu sitter jag här och är proppmätt. funderar på att lägga mig i ett bad snarast. and guess what, det verkar som att min kväll kommer att bli kanon iallafall. nu måste jag slita mig. kommer säkert ett inlägg imorgon. puss

gick till skolan idag trots att min mage kändes som en mixer och huvudet som en stor jävla sten. men jag klarade dagen och klagade endast en gång över hur dåligt jag mår. så en stjärna i boken till mig! det enda jag vet nu är att jag och min mamma ska ta en sväng till köping and later, det har jag inte en jävla aning om. det skulle bli en bra dag idag men nejdå, den jäveln däruppe sabbade det. as usual. så jag får väl ligga hemma som vanligt och hoppas på att morgondagen blir så mycket bättre.
så jävla mycket hejdå.

om du vill ha mig,
nu kan du få mig så lätt.

den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet.
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvet.

och den jävligaste stunden i livet var den när gick och allt var förlorat.

-

nu känns det som att hela helgen är förstörd.
men ingenting blir som man förväntat sig.
fan.

if i ain't got you, i ain't got anything.

nyss hemkommen från min lilla utgång. blev en liten roadtrip till mc donalds också. mycket trevligt! nu funderar jag starkt på att bädda ner mig i sängen och försöka läsa lite historia vilket jag helst skulle vilja slippa. att plugga är inte min starkaste sida. men det lönar sig i längden. och sängen får det bli. hoppas att jag sover lite mer än vanligt inatt, det skulle jag nog må bra av. hoppas också att en liten snäll person har lust att ringa och säga godnatt.
puss och godnatt.

20.44

idag är det inte riktigt min dag känner jag. det känns som om hela jag är ur funktion. dagen började med att jag försov mig. skulle gå upp halv sju, men stängde av alarmet på något vis och sov ända tills nio!? skitkul. jippe. försov mig på typ viktigaste lektionen i världshistorien. eller kanske inte den viktigaste men jag hade verkligen behövt gått på form och färg idag. ligger efter så det bara skriker om det i den kursen. kom iallafall iväg till skolan så att jag hann till min nästa lektion. senare när jag kom hem så målade jag i mitt rum i cirka tre timmar. hade behövt plugga istället men det kunde jag göra sen tänkte jag. och det gick inte alls bra. har försökt att förstå och få in lite av historian i huvudet, men nejdå. hjärnan vägrar. det går bara inte. har läst och läst och läst men jag förstår ändå ingenting. ojojoj min historialärare kommer inte vara glad på mig imorgon. får väl göra ett nytt försök om ett tag men tror inte att det kommer att gå ett dugg bättre. om man bortser från det här så mår jag ganska okej. om ni ville veta alltså. kanske skriver ett inlägg till sen om jag orkar. ska nämnligen gå ut och få i mig lite frisk luft och se om huvudet blir piggare. hejdå så länge.

sömnlös.

sömnlös på storgatan 33.

mimmi ligger här bredvid mig & sover som en stock.
själv kan jag inte sova. för många tankar. för många känslor.
jag avundas henne verkligen. det ser enormt skönt ut.
men det är för mycket i huvudet. det är så mycket som jag
nu i efterhand kommer på att jag skulle velat ha fått sagt.
dumma mig att jag inte kom på det när jag väl hade chansen.
det är så mycket jag undrar. men jag kommer inte få dom svaren.
hur mycket jag än vill. det här känns inte bra, inte någonstans.
när fan ska man få sluta känna? när i helvete kommer dagen då
man kan låtsas som ingenting, då man bara kan stänga av,
intala sig själv att life goes on och förstå att det är över.
för min del så känns den dagen alldeles för långt borta.
du säger & gör så många saker som skapar kaos i mitt huvud.
och idag borde du ha fått ett stort pris i elakhet och förvirrning.
nu ska jag stänga av mobilen eftersom att det kliar i fingrarna,
ta ett djupt andetag, försöka tänka bort klumpen i magen och
försöka få lite sömn. godnatt då.

hm.

jag vill bara skrika rakt ut. skrika ut allt som finns där inne.
allt som trycker. bultar. gör ont. för att gråta hjälper inte.
jag blir så trött på alla förvirrningar, på dig som förvirrar.
sluta göra det så himla komplicerat. det tar kål på mig.


sara, fixa det här nu så att vi kan åka långt härifrån snart!

23.23

gick till skolan idag, men var tvungen att gå framåt eftermiddagen.
min hals gör ont, har blivit sjuk (igen). blir aldrig frisk! min dag & kväll
har spenderats i sängen med glass och en enorm känsla av saknad och undran.
just nu för tillfället så förstår jag rent ut sagt ingenting av det här. av oss.
orkar inte spekulera kring det här. inte ikväll. godnatt världen.

vem är jag för dig ikväll?
vem är jag för dig imorgon?
vem är jag för dig om en vecka?

det ändras dag för dag.

-

vi gör allt på dina villkor.
du ska få sakna mig nu.

stupid girl.

åh, jag är så dum. dum dum dum!
från och med nu ska tänka innan jag gör.

the award for the best liar goes to you.

det känns fortfarande förjävligt.
det är det enda jag kan skriva just nu.

förlåt för allt.

-

just nu, såhär vid 03.38 så är allt rent ut sagt förjävligt.

-

det är stunder som iförrgårkväll som man vill
stoppa ner i en liten låda och spara föralltid.

idag känner jag mig halv, hela min kropp saknar.
det gör ont. i magen. i hjärtat.

what if you spoke those words today.

idag dog jag och inte bara en gång. kändes som om hela jag bara sjönk ihop.
jag klarar inte av att känna och tänka. det borde vara förbjudet. iallafall när det
man tänker och känner är dåligt och trycker ner en. kan du inte bara förstå att jag
behöver dig. har inte så mycket att skriva om vad som hänt idag. har verkligen inte
ork till det. kan ju säga såhär att jag har spenderat min dag i mitt såkallade rum
jag önskar att vi hade gjort det här tillsammans och det börjar ta sig nu. så jag hoppas att det inte
tar lång tid innan jag får flytta in mig där igen. tråkigt att bo halvt i vardagsrummet
och halvt i mammas rum. måste bara säga tack till min söta mamma som hjälper mig
tills hon stupar - tack. jossan kom och checkade mitt rum idag och bedömde hur det såg ut. och enligt byggaren själv så hade vi gjort ett bra jobb. skönt och jag är lättad för att det betyder alltså att det bara är att köra på exakt som vi har gjort. för drygt två timmar sen kom jessica hit också och hon kom på världens idé. nu måste vi bara genomföra den också, eller hur tjejer? nej nu ska jag inte sitta här. ska ta en dusch sen göra mig en kopp te. får se om jag orkar öppna spanska böckerna eller om det får vara. puss!

...

JAG SAKNAR DIG!!!!!
FAAAAN!

godnatt världen. kom och spendera din natt med mig.
nu ska jag dra täcket över huvudet ihopp
om att det känns lite bättre imorgon.

idag andas vi i takt.

idag dör jag litegrann. snön ligger kvar och jag hade gärna spenderat den
här dagen med dig. i din närhet. men det kommer aldrig att hända. kommer
aldrig att få känna det jag engång känt igen. istället har jag spenderat den här dagen
så långt bort ifrån din närhet som det bara går. i mitt rum som man inte
ens kan kalla rum längre. det fullkomligt andas tomhet. så idag andas vi i takt.
har klättrat upp och ner på en stege hela dagen och svurit åt allt jobbigt.
har dragit bort tapet, slipat, dammat och maskerat lister. så nu är det
bara spackel, lite mer slipning och målning kvar sen kan jag börja inreda
mitt till bara mitt. måste bara erkänna att det faktiskt högg till lite i hjärtat
när jag rev bort dig från väggen. för er som inte förstår så hade jag ristat in
kim. nu har jag ont i fingret och längtar efter mat. ikväll kommer jag att bli galen.
har inget kryp in längre. hoppas på god sömn inatt men vet redan hur det kommer
att bli.

when i'm lost, i think of you.

ganska nyss hemkommen från the stengårds. eller ja, nyss & nyss.
jag älskar verkligen att vara där. det finns ingen familj som är bättre
att få en på bra humör än den här. där kan jag få en chans att andas.
amy åkte iväg & tränade så jag blev själv med bäbis, barn, lydia & ruthan.
gjorde mig absolut ingenting. blev mycket prat & skratt. inget tjat om hur
det är, vad som hänt. utan bara en förstående närhet. jag älskar dig änglasis, forever.
längtar redan till nästa gång & jag hoppas att den kommer snart.
har ägnat snart två timmar till att riva bort tapeter. det finns inget slut!?
så nu är jag lat & sitter här. ganska ovärt. imorgon börjar jag & min söta
mumsmamma spackla. hoppas att det blir fint när allt är klart.

är det såhär saknad känns?

don't blame me for trying.

fick verkligen ingen sömn inatt. vaknade flera gånger. kallsvettig och undrandes om allt bara var en dröm. jag klarar inte av det här. det är ganska uppenbart. kan inte ens sluta tänka och oroa mig över det här även om jag sover. du finns överallt. i allt jag gör. kan du inte bara packa ihop allting. alla minnen jag vill inte! och bara försvinna? vaknade iallafall. trött och längtandes efter den närhet jag engång känt. har fortfarande inte hört något från dig. kanske är bäst att låta dig vara. men jag kan inte, det kliar i fingrarna. kan inte bara stänga av sådär, även om jag önskar att jag kunde. fick något ryck så nu är alla möbler som stått i mitt rum på tippen. det enda som blev kvar är två ynka små lådor med minnen. det kommer göra så ont när jag öppnar dem när jag väl öppnar dem. skulle kanske ha slängt det också. men jag kunde inte. inom kort tid är mina väggar ommålade och nya möbler har införskaffats. måste börja om på nytt på något sätt. då är det bästa att få bort allt som skriker dig även fast jag helst skulle vilja krypa ihop och bosätta mig i allt som har med dig att göra. jag vill inte släppa taget. man kan om man vill men jag kan inte för att jag vill inte.

nu ska jag äta något eftersom att jag inte har hunnit det än och lyssna på Joshua Radin.
sen ska jag bege mig hem till familjen Stengården och bara andas.

remember the face of the girl who had made you her own
and how you left her alone.

måste sova

sömnlös på storgatan 33.
vill sova. bara dra täcket över huvudet, blunda & sluta känna.
men jag vet att jag inte kan sova. eller jag kanske inte vill eller vågar?
jag kan inte. vill inte. vågar inte. just därför att jag vill inte tänka mer idag.
men kan inte undvika det för känslorna smyger sig tätt inpå när man inte alls vill.
min otroligt lilla säng känns så tom. trots att det bara är jag som får plats.
ensamheten river i mig. jag önskar att jag vore stark.

vill inte vara ensam, vill inte vill inte.

varför?

varför vill jag ha någon så himla mycket som inte ens vill ha mig tillbaka?
jag förstår inte, huvudet säger något helt annat än hjärtat. det gör bara ont.
vill inte göra några felsteg, men det känns som att jag redan har gjort tusen.
det sjönk inte riktigt in först och det har nog inte gjort det än. inte helt.
du är så bestämd. så kall och obrydd. det känns som om det här var lätt för dig.
som att det tog några timmar att bara glömma snart två år. önskar att det vore lika
enkelt för mig. jag kan inte för att jag vill inte! just nu känner jag ångest och saknad.
som att hela jag är ett enda stort svart hål. det är så mycket jag vill ha sagt och att du ska förstå.

det tar kål på mig.

det är i såna här stunder som jag vill skriva. få ut allt.
men jag kan inte längre. jag vet inte hur man gör.
det känns som om jag har tappat allt. istället ligger
det som vill ut och gnager och skaver inuti mig.
jag blir galen snart. vet inte längre hur jag ska hantera
allt det jobbiga kaoset. eller det har jag aldrig vetat.
kom och rädda mig ikväll.

jag gör allt för dig, det kommer aldrig att förändras.